Steve Dobrogosz och Anna Christofferssons nya skiva Covers har snurrat i bilen nu i några dagar.
Detta är inte en skiva som Ni kommer att hitta på Statoil och knappast ens i skivhyllorna på Åhléns heller men om Ni skulle hitta den: Köp den! Eller ännu hellre, om Ni skulle se en annons att de ska spela så bör Ni gå och se dem.
Detta är en skiva som är som en pralinask. Inte som en av de askarna som reas nu på ICA utan en av de små mycket delikata askarna som vi köper i specialbutiker. Bara en röst och ett piano som framför en utsökt samling sånger. Naket, rent och skönt. De 10 första låtarna är alla låtar som vi känner igen och som är av det slaget att vi gärna hör dem igen, med ett undantag. Som i alla pralinaskar finns det en som jag inte tycker om och i detta fall så börjar skivan med "Ave Maria", ett spår som jag efter ett par varv helt klart spolade förbi. Men resten är delikat! "Jealous guy" och "Like a hurricane" känns lika orginalversionerna men detta är ett gott betyg. "A song for you" känns som en ny favorit version av en av de mest inspelade sångerna alla kategorier.
Har Ni aldrig hört Anna sjunga tidigare som kommer Ni att få en chock. Så enkelt, naturligt och med så fantastiskt mycket känsla. Det låter som om hon aldrig har tagit en enda sånglektion utan bara föds med en naturlig bluesstämma som inte verkar ha några begränsningar. En röst som låter som om hon en dag bara bestämde sig för att ställa sig jämte Steves piano och sjunga bara för att hon kände för det. Och jag förstår att hon kände för det. Steve spelar piano så att det känns i hela kroppen. Högt och med en kraft som om han hade en hel gospellkör bakom sig som han var tvungen att tävla med.
Praliner är någonting man ska njuta av. Att trycka i sig en hel ask på en gång ger en viss övermättnad. Man ska inte heller äta praliner med "sås och potatis". Sätt Er ner i fotöljen och välj ut något eller några spår. Dra upp volymen rejält och se till att ingenting annat stör Er. Sen har Ni några minuter med fantatiskt njutning framför Er!
